darling you can stand by me.
en tidig tidig morgon när jag stod och väntade på bussen var motljuset så cool. indiansommarljus kallar jag det för. tidig höst. nu är det riktig höst och jag tror jag får bege mig ut snart och fota löv och annat fint skit innan dom försvinner.
idol sög ganska jättemycket ikväll. jag vet inte kanske är det för att jag faktiskt missat allt som egentligen är det roliga som alla auditions och grejer men jag blev kär i amanda jenssen förra året och sen var det bara stopp. finns andra bra saker jag vill titta på istället. iallafall var jag modig och fick äntligen klippt snygga bangs efter skolan och känner mig lite som elva år igen för det var då jag hade lugg sist. men det får ni som bildbevis en annan dag när det vant in sig i håret och inte fluffar sig så jäkla mycket. nyduschad som jag är.
godnattpuss :*
i feel it even through all these layers.
the cobrasnake får bli hårinspirationen ikväll.
vad är det som får mig att sluta tro eller hoppas eller förvänta mig och hur orkar man egentligen med mer än fyra någorlunda djupa och meningsfulla msndiskussioner åt gången? jag blir tokig. är tokig. och fortfande lite sjuk. mitt te är slut så jag måste köpa nytt. körningen idag gick bättre än anat. jag parkerade till och med! nya madrassen är äntligen upphissad och klar (genom mitt fönster för det gick inte på nåt annat sätt) och jag känner mig lite som prinsessan på ärten för den här är mycket högre än min gamla. jag är hungrig fast jag borde inte vara det. snälla rara någon ge mig något som jag orkar med och kan se fram emot. hösten kan komma nån annan dag.
imorron ska jag till frisören och kanske blir det en lugg iallafall. hår som mitt växer ändå lika snabbt som den nya ben&jerryglassen antagligen kommer ta slut. hoppas någon vill dela en pint med mig imorron om dom fått in sorten på hemköp än. men nu väntar duschen filosofiplugg och pappas skånska äppelkaka.
random.
1. jag gillar rutigt och att vänta på bussen är det tråkigaste som finns.
2. fullkornsmackor idag med avokado ägg räkor majonäs salt och peppar. mm.
3. i vårt kök finns alltid en vas vita rosor. fint.
nu: två panodli till huve och hals. köra lite bil. se om jag tycker om jazzskivan daniel lånade mig häromdagen. dricka kanelte prata i telefon städa och skriva klart på en skoluppgift. lat som jag är lämnar jag alltid något till helgen. oh well.
saturday morning.
frökenbäckström
hoppas ni mår bra. min natt har varit så himla hemsk. förkylningen kom tillbaka och spökade på kvällen så att jag knappt kunde resa mig ur min säng. därför tillbringade jag mesta delen av min tid tillsammans med mina kära vänner 30 rock-avsnitten och icke ben&jerryglass. sen ringde mormor och gjorde mig på bättre humör när hon berättade att hon och morfar redan bokat flygbiljetter hit till jul. morfar går också en konstkurs, precis som jag. det tyckte jag var lite gulligt.
nu ska jag kränga på mig ett linne och mjukisbyxor försöka få i mig lite frukost och jobba några timmar. uäääh.
puss.
sockerläpp.
lina scheynius har gjort ett porträtt av mitt störda geni kristian anttila och en snygg brud vid namn amanda. jag gillart.
curtain call.
ikväll spelade jag lillasyster louison för allra sista gången i moliéres 1700-tals komedi "den inbillade sjuke". åh jag är så himla glad för förra gången gick det inte alls bra, jag kom av mig och vissa repliker kom i oordning. men nu. allting satt verkligen perfekt och det var många som kom och tittade. jag älskar att känna adrenalinet pumpa runt runt stunden precis innan jag går in på scen och hur man får lite ont i magen fast på ett skönt nervöst och förväntansfullt sätt och energin man får av publikens skratt. ganska obeskrivligt. och tänk, jag hittade lite pressbilder från i våras på skolans hemsida. vår underbara ljusochljud/filmare/fixare peter e. bengtsson stod för fotograferingen. så nu kan ni se några av mina begåvade klasskompisar! tycker ni dom är stiliga på dessa så skulle ni bara veta vilka snyggon de är i egen hög person. <3
far och son. doktor och charmige tönten tomas diafoirus aka frida och amanda.
maria, som spelar den inbillade sjukes slampiga golddigger till hustru och sliskige notarien anna w get it ooon!
den smått metrosexuelle cléante som spelas av klara är hemskt kär i jaclines lika förälskade karaktär och min äldre syster angelique.
anna t spelar den listiga retstickan och hushållerskan toinette. hon är liksom den enda som fattat att herr argan är ganska så jättefrisk egentligen.
"oh söta far har gjort mig illa. titta jag dör!"
joel spelar huvudrollen argan, en fjantig hypokondriker och min pappa i pjäsen. egentligen vill jag inte skvallra att jag sett min storsyrra pussas lite med en pojke på sitt rum men tillslut ger jag med mig efter att jag faller och låtsas spela död innan han ens hunnit ge mig ris. jag är ju pappas gullegris trots allt. men "en sån liten ärkeskälm!"
slutscenen. jag är den andra doktorn från vänster.
tack för en kalasfin föreställning allihop! jag gillar er.
far och son. doktor och charmige tönten tomas diafoirus aka frida och amanda.
maria, som spelar den inbillade sjukes slampiga golddigger till hustru och sliskige notarien anna w get it ooon!
den smått metrosexuelle cléante som spelas av klara är hemskt kär i jaclines lika förälskade karaktär och min äldre syster angelique.
anna t spelar den listiga retstickan och hushållerskan toinette. hon är liksom den enda som fattat att herr argan är ganska så jättefrisk egentligen.
"oh söta far har gjort mig illa. titta jag dör!"
joel spelar huvudrollen argan, en fjantig hypokondriker och min pappa i pjäsen. egentligen vill jag inte skvallra att jag sett min storsyrra pussas lite med en pojke på sitt rum men tillslut ger jag med mig efter att jag faller och låtsas spela död innan han ens hunnit ge mig ris. jag är ju pappas gullegris trots allt. men "en sån liten ärkeskälm!"
slutscenen. jag är den andra doktorn från vänster.
tack för en kalasfin föreställning allihop! jag gillar er.
pretty times two.
häromdagen hade sara och torunn så himla fina klädslar att jag bara var tvungen att visa upp dom här. de är två utav de sötaste flickorna jag träffat, faktiskt.
hjärta på er.
bonsoir.
clairvoyant
friluftsdag på sturegymnasiet och temat var balans. i sig själv, med andra. förhållandet mellan miljön och resten av universum. såklart. min linje var den enda som stannade kvar på skolan. den förvånansvärt varma luften ute gjorde mig glad och liksom helt lugn. koncentrerad. vi provade på solhälsningar under yogatimman och efteråt kändes kroppen tung som bly och jag blev så matt att hela bergmansalen tycktes snurra omkring mig. en kortfilm spelades in också. tänk att ha en enorm amfiteatersal med balkong och tjusig sammetsridå och grejer som hemklassrum. det är först nu jag inser det, hur många möjligheter min skola faktiskt erbjuder. hur bra den är.
men sen efter. när jag köpt mitt tuggummi med persikosmak, en fånig tjejtidning för att distraheras från att sakna min tillfälligt trasiga ipod för mycket under bussturen och steg av vid hållplatsen för att ta de få stegen som leder till mitt hus, kom jag på mig själv att bara tänka hur mycket jag vill bort. iväg. iallafall för en stund. den där bekanta känslan som säger den här staden kommer döda mig om jag inte gör något åt saken. följ med?
you blow out the winter you blow out the spring and you tease the wild autumn with lilies of green.
vi har visst hamnat i överenskommelse. den bästa årstiden jag vet har tydligen bestämt sig på riktigt för att lämna mig kvar att vinka hejdå till fåglarna igen och än en gång överväga i förebyggande syfte att ringa upp den där kuratorn eller vemsomhelst för min kommande höstdepparperiod. det är bara att inse att den är på väg. men den här gången tänker jag inte låta mig dras under med den. kanske kommer det vara mer än okej i år. av någon märklig anledning tror jag det. väderskiftningen kanske inte spelar en större roll. för saker och ting händer ändå. hela tiden. och sådant som händer som man vet att man aldrig någonsin kommer kunna ändra på eller rå för ska man egentligen bara skita i. ju. men sen är det är svårt att acceptera det faktum att jag varje tisdagkväll fram tills jul ungefär måste ta nio-bussen hem efter att ha redan varit i skolan heeela dagen. jag går nämligen estetiska programmet med inriktning teater på sturegymnasiet där man som teatertrea går en kurs som heter estetisk verksamhet. vilket betyder att vi klassen träffas en gång i veckan efter skoltid för att repa in en pjäs tillsammans med en grupp utvecklingsstörda. och saken är den att eftersom det inte går några direktbussar då, tar det nära en timme att pendla tillbaka och som resultat av eländet kommer jag inte hem förrän tio de här kvällarna. vilket lämnar i princip noll tid åt läxor eller bok eller teve för jag är alltid helt färdig efter att varit på fötterna sedan klockan sex varje morron. lid för konsten eller brinn eller vadå?
stora plus var ändå fin lunch på hello med klara och att de två sakerna jag bävade för igår gick tydligen sjukt bra. jag blev faktiskt nöjd över fotona och fick oväntade men glatt mottagna beröm för min svenskaredovisning om en naturalismklassiker (aldrig mera fy så långtråkigt jag dog nästan) fastän jag själv inte håller med om att det gick särskilt välplanerat. nåväl. nu väntar bara allt annat och det förvånar mig lite att jag uppenbarligen redan är skoltrött. tanketrött. hjärtetrött. för någon någonstans måste finnas för mig att tycka om lika mycket tillbaka. krama sådär lite för länge. kika på i brist på fina saker att vila blicken över. en som får det att pirra. susa i öronen och så.
nu ska jag drömma om paris och kanske något annat. mm.
i don't feel alright in spite of these comforting sounds you make.
yyellowbird
ikväll lyssnar jag på höstmusik, dricker mellanmjölk och försöker inte tänka på de miljontals sakerna som vill tränga sig in i min hjärna och ställa till det.
update: förkylning nästan över. gött. annars: bokredovisning och skolfoto imorron. om man bara kunde bli bra en endaste gång borde det ju vara på det allra sista man tar. hoppashoppasmenwhatthefuckegentligen. och jag har inte ens bestämt mig för om jag ska ha jeans eller klänning. ett så enkelt beslut egentligen. när man var liten bad man alltid mamma sätta upp luggen sådär fint med ens favoritklämma och medan hon förgäves försökte kamma små fågelbon ur ens hår stod man och grimaserade framför spegeln, testade olika miner. glugg mellan framtänderna. glittriga klistermärken formade som blommor och stjärnor som man skulle klistra fast på örsnibbarna och ibland ha i pannan som de indiska prinsessorna i filmerna man sett. fräknar på kinderna. gräsfläckiga cykelbyxor. okej. kramar mottages gärna och jag borde sova. godnatten katten.
my little flat turned into a dancefloor.
såhär på kvällskvisten tänkte jag bjuda på bilder jag nästan glömt bort från förra helgen . jag sov över hos torunn båda nätterna. första kvällen var det tänkt som en girls-only slumberparty inför secondhandmodevisningen vid gamla tegelbruket på slottsmöllan nästa dag. sen tittade veingepojkarna alvin magnus och jack in och där rök den idén. istället blonderade vi torunns hår spelade vapnetlåtar på gitarr drack cola och kikade i gamla fotoalbum.
på morronen hade vi bråttom till bussen för att hinna välja kläder och öva att gå på gången med de andra som skulle vara med. bilder från själva tillställningen saknas men med tanke på att nästan alla som kom fotade så dyker väl någon upp nån gång i framtiden. hursomhelst. det var rymdtema med åttiotalsinfluenser. jag menar hur mer spaceat kan det bli med plastremsor för ögonen och konservbrukar runt handlederna liksom. det roligaste var nog att alla som gick modell fick rabatt på emmausplagg som tack. så då får det väl bli ett besök där nån gång i veckan.
morronljus och pepp.
efteråt åkte jag hem en stund och kom tillbaka med en blå pajform till inflyttningsfesten samma kväll.
jag och simon agerade fotonördar hela natten. och nej. systemaren fick inte följa med, men simon (cred cred på honom) hade sin så det jämnade ut sig. ni märker nog vilka som har bättre kvalitet.
rulltårta hembakade kakor och öl. mums.
det är nåt speciellt med svartglittriga ballerinaskor. jag och token diskuterade innan hur orättvist det är att de som inte hunnit fylla 18 än får inte gå på studentfesterna. därför vill vi ha egna bättre fester med roliga teman som alla som vill får gå på. och hade jag haft ett par röda såna här också kunde jag klä ut mig som dorothy ur trollkarlen från oz på maskerad med gamla filmer som tema.
hampus hade fina armband. och en ännu finare jacka!
i den nya lägenheten hänger det älv-vingar vid ingången.
jag träffade niki! en så underbar och sådär gulligt småblyg flicka.
golvhäng.
att dela halsduk.
att fläta pojkhår.
att dansa dansa sig jättesvettig och jätteglad till musik man aldrig skulle gråta till!
mina grillzzz gör sig bäst suddiga. men jag gillar dom ändå.
nu vill jag bara bli frisk så jag har energi till imorron då jag och några sjukt duktiga människor i klassen ger en gratisföreställning (kom och kolla då!) i bergmansalen på sturegymnasiet klockan 18.00. som torunn säger är det "högkvalitativ kultur á la moliére när han är som bäst". så det så.
på morronen hade vi bråttom till bussen för att hinna välja kläder och öva att gå på gången med de andra som skulle vara med. bilder från själva tillställningen saknas men med tanke på att nästan alla som kom fotade så dyker väl någon upp nån gång i framtiden. hursomhelst. det var rymdtema med åttiotalsinfluenser. jag menar hur mer spaceat kan det bli med plastremsor för ögonen och konservbrukar runt handlederna liksom. det roligaste var nog att alla som gick modell fick rabatt på emmausplagg som tack. så då får det väl bli ett besök där nån gång i veckan.
morronljus och pepp.
efteråt åkte jag hem en stund och kom tillbaka med en blå pajform till inflyttningsfesten samma kväll.
jag och simon agerade fotonördar hela natten. och nej. systemaren fick inte följa med, men simon (cred cred på honom) hade sin så det jämnade ut sig. ni märker nog vilka som har bättre kvalitet.
rulltårta hembakade kakor och öl. mums.
det är nåt speciellt med svartglittriga ballerinaskor. jag och token diskuterade innan hur orättvist det är att de som inte hunnit fylla 18 än får inte gå på studentfesterna. därför vill vi ha egna bättre fester med roliga teman som alla som vill får gå på. och hade jag haft ett par röda såna här också kunde jag klä ut mig som dorothy ur trollkarlen från oz på maskerad med gamla filmer som tema.
hampus hade fina armband. och en ännu finare jacka!
i den nya lägenheten hänger det älv-vingar vid ingången.
jag träffade niki! en så underbar och sådär gulligt småblyg flicka.
golvhäng.
att dela halsduk.
att fläta pojkhår.
att dansa dansa sig jättesvettig och jätteglad till musik man aldrig skulle gråta till!
mina grillzzz gör sig bäst suddiga. men jag gillar dom ändå.
nu vill jag bara bli frisk så jag har energi till imorron då jag och några sjukt duktiga människor i klassen ger en gratisföreställning (kom och kolla då!) i bergmansalen på sturegymnasiet klockan 18.00. som torunn säger är det "högkvalitativ kultur á la moliére när han är som bäst". så det så.
fall is just something grownups invented.
lina scheynius
förutom en hög med arbeten och läxor och bokutläsning som jag till hälften lyckats ta mig igenom har jag repat en väldig massa teater saknat människor försökt lite halvdant pränta in periodiska systemet i skallen (det hjälper lite att man har en så snäll naturkunskapslärare som bjuder på kaffe och kakor under fredagslektionerna) tappat bort ett kärt armband rensat inkorgen på mobilen druckit på tok för mycket te för min lilla blåsas bästa varit ute med för tunna kläder och hunnit bli sjuk på kuppen. där ser man. ingen slipper med nådighet undan denna satans nuärdetminsannhöstförkylning. och vilken sådan. mitt arma hundrakilotunga huvud kommer förmodligen sprängas i miljoner små bitar inom den närmsta kvarten om jag inte tar en till panodil snart och jag har varit alldeles snurrigt febrig sen jag klev på bussen igårimorse. sexton timmar i skolan känns.
det är just såna här saker som kommer i vägen för sånt man egentligen vill och borde göra. hittills idag har jag mest druckit stora mängder iskall mellanmjölk och sovit. vaknat från mardrömmar. knarkat halstabletter. klickat mig genom alla kanaler på tv vilket alltid leder till ångestfyllda tankar av att jag har så många serier jag vill se men aldrig hinner (hej jag är nog den enda svensken som inte sett ett enda avsnitt av senaste idol) käkat godis och tvingat mig själv till sträckläsning av världens tråkigaste bok till klassiker. jag är så lat. skitjobbigt. egentligen bryr jag mig inte så mycket om att det är helg. för igårkväll var det premiär på nytt för den delen av klassen som medverkar i moliéres "den inbillne sjuke". och imorron väntar ännu en föreställning. åh vad det det ska bli skönt när vi är klara med detta och kan börja med enaktararbetet istället. tror jag nämnde det här tidigare, att det skulle utspela sig under dagarna för 30 år sedan ungefär. så himla roligt. ibland undrar jag om jag var född i fel årtionde. jag har ju trots allt något av ett hippielångt hår nuförtiden.
insomnia; amanda jenssen to the rescue.
"oh i can't sleep. 'cause there's a monster under my bed.
racing heartbeat. and now the monster lives in my head.
pour some wine
it's so hard to combine happiness with love.
it's so hard to combine happiness with love.
i've been standing in line for such a long time.
i think i'm about to lose
my mind.
so if people say we share the same eyes
then why can't you see what i see
i'm sorry if it hit you by surprise
but you never thought much of me."
happybirthdaybrookiebaby.
i en liten stad i new england på andra sidan atlanten fyller älskade kusinvitamin hela 16 år idag. hon är så himla bra. en riktig sweet sixteen om någon.
och jag saknar henne så jag nästan går sönder. <3
(bilder och massa uppdatering som jag bara inte hunnit med de senaste dagarna kommer närsomhelst bara så ni vet)
some nights.
thenewkid
det byggs upp en massa saker i huvudet nånstans mellan vilja och desperation då de där patetiska önskemålen i själva verket borde rivas ner som de sårbaraste av sandslott och få tjockaste grå cementen lagda över sig.
kvävda. begravda.
borta.
"vi kunde liksom spela guitarhero med min lillebror och se dåliga filmer på kanal tre."
och andra helt vanliga saker.
put on your dancing shoes.
frokenrinse
min helg har varit alldeles underbar, fylld med skratt kolakakor chokladtryfflar promenader genom stan värme skafötterssovande hål i nylonstrumpan sena nätter catwalk vin kramar dans fotande och en himla massa bussåkande. allt en bra helg ska innehålla helt enkelt! jag har äntligen sett torunns nya lya och åh. jag är totalt helt jäfvla nerkärad. herregud! när jag knackade på där för första gången i fredags dagen innan secondhand-modevisningen vi skulle gå tillsammans med två andra flickor, kände jag liksom direkt att jag vill bo där med henne. i och för sig var det just det jag gjorde hela helgen. sleepovers är så bra när token är med. men lägenheten alltså. det är verkligen helt fantastiskt. och så har hon inrett det så tjusigt att allt andas sextio- & sjuttiotal. och sen på kvällen om jag blundade en stund och sen tittade up på alla fina människor omkring mig och lät mina öron bli upphånglade av gamla i'm from barcelona-melodier och the smiths-låtar kändes det lite som jag befann mig nånstans på en hemmafest vid utkanten av paris. jag vet inte varför jag fick värsta snygga franska känslan men fina audrey tatou-planschen på väggen bidrog nog till min sinnestämning den också. och jag fullkomligt älskar senapsgula sammetssoffan med fransar. alkovet där sängen med det fina gröna lapptäcket över som torunns mamma sytt står. den retroljusblåa micron och blommiga halvtapeten på ena sidan av väggen. jag älskar att jag får ha en egen krok och en mugg med beatlestryck jag kan kalla min egen när jag är där och hälsar på och det faktum att det finns en balkong man kan sitta ute på och fylleröka under fester eller bara hålla någon i handen och se ut över den belysta gatan och de mörka granarna nedanför.
helginlägget med bilder och sådär kommer så småningom imorron för jag har nämligen fasligt mycket att stå i ikväll nu inför ännu en skolvecka. blööö typ. men ändå känner jag mig ganska duktig som trots mitt trasiga slöa tillstånd jobbade en stund sen när jag kom hem och tog värsta lång-långa promenaden med min hund. han är så söt.
elfteseptembertvåtusenåtta.
anna lindhs liv och flera tusen andra oskyldiga människors slocknade idag för fem respektive sju år sedan. det är fortfarande svårt att förstå att det en gång funnits två vackra torn där ground zero ligger nu.
när jag bodde i new york i sommar gick jag förbi det här på väg mot tunnelbanan.
de finns lite överallt. som små smärtsamt ständiga påminnelser.
när jag bodde i new york i sommar gick jag förbi det här på väg mot tunnelbanan.
de finns lite överallt. som små smärtsamt ständiga påminnelser.
samma nätter väntar alla.
lala jorden gick inte under så jag och hunden gick ut i regnet innan och oj vad det öste. nu är mina perfekt ingådda keds säkert förstörda och jag fryser så jag skakar tänder trots jag har tjocktäcke över mig och varm surrande macbook på magen. dumt att gå ut i bara jeansskorts i eftermiddags. väldigt dumt. hoppas jag inte blir sjuk. men det är bra att promenera i regn för då vet man att det åtminstone inte bara är en själv som gråter ibland jag menar hela himlen vällde ner över oss med sitt storböl. sentimentalklibbigt men ack så fint. jag lånade en massa nödvändigt och bra på skolans bibliotek idag, så skönt att komma igång med svenska textspråket igen. bland annat jätteintressant så glömde jag bort repliker bar randigt och köpte äpple. fick håret plattat av jacline (det har blivit mycket längre än jag trott) plockade till mig häfte från 1960-70-talsmanus. drömde mig bort till woodstock och högt gröngräs och tänkte att jag kunde ha åkt till arvika med min vän joel plus de andra funktionärerna hade jag bara vetat att det fanns plats i bilen då. saknade sommaren lite sen åkte buss käkade mac'n'cheese hemma för första gången på typ aslänge drack min mellanmjölk körde bil och kände mig ganska snygg men trött. många saker händer nu framöver i höst och jag kommer med stor sannolikhet vara en busy busy girl. vilket jag ser fram emot och fullständigt fasar över samtidigt. nyttigt att hålla sig upptagen och sådär. då få man massor med saker gjorda och slipper tänka andra lama tankar. men ibland önskar jag att jag faktiskt drömde mardrömmar på riktigt istället för att bara ljuga för mig själv om att jag gör det och att det är därför jag sover så dåligt nuförtiden.
koolaste sjuttiotalskidsen evah. de är lite som oc-gänget, man vill bara vara bästa kompis med varenda en av dom.
koolaste sjuttiotalskidsen evah. de är lite som oc-gänget, man vill bara vara bästa kompis med varenda en av dom.
ohmygodshoes.
grymt kul peppande såhär inför onsdagspluggeriet -eller läsandet- för oss som fått i uppgift att läsa ut en realism/naturalismklassiker på två ynka veckor.
sök på "muffins"-klippet sen om ni har lust. samma grabb med samma skeva sjukhumor som jag bara älskar. och jag kan inte släppa tanken på ett par låga madicken-liknande kängor som ser ut ungefär såhär som jag vill kunna införskaffa till helgen. då blir det ju kalas dessutom!
det här är vad dom säger.
första studenttävlingen för året inleddes med en skattjakt, något jag och resten av klassen tog på blodigt allvar (och lyckades faktiskt hamna på en helt okej femte plats av tretton deltagande) men allt har sitt pris och titta vad man kan råka ut för när man har lite för bråttom till medietekets huvudentré för att hämta en stor klocka och fem ettor som kan sjunga nationalsången utantill.
lite höjdpunkter:
vi slog fyra poäng i en smäll när my lyckades hitta en mamma under 155 cm med ett barn (som var under tio år jaaaa) i vagn och som dessutom var blond med bruna ögon.
hadleigh fick vara ett brittiskt och snyggt svar på tomas dileva.
jag vann två poäng helt av mig själv av de enkla anledningarna att jag har tandställning och är. tja. något alla är tills de inte är det längre.
två av pojkarna i klassen med flickvänner ställde upp och visade hur modiga och manliga de är när de fick hångla för de där fem extra poängen.
amanda kunde inte lämna den ena hemma så hon tog med sig båda sina hundar och det måste räknas som bonus om nåt.
soffan var relativt lätt att få ut på gräsmattan.
eftersom det passades på att köpa en company när några skulle till stan för att hämta en big mac att visa upp firade alla med att käka pommes efteråt.
puss.
glingglo
alltså man blir så himla glad. jag har nog de finaste vännerna på jorden.
titta bara här.
att snacka med josefine i mobilen är ett sjukt bra tidsfördriv när man är ute på promenad med sin hund. hon kom hem från grekland bara häromdan och är typ ännu snyggare än innan hon åkte. nej, jag trodde inte heller det var möjligt! dessutom är hon så bra och fattar mig precis.
och imorron fyller min mikaela hela nitton år! det känns bara som igår vi upptäckte håkan hellström tillsammans och ramlade glada gator fram om varma sommarnätter. men efter den tjugosjätte oktober kommer vi minsann kunna ramla överallt ihop!
nu ska jag lyssna på the shins, ta mig i kragen och förbereda inför en skrivuppgift till svenskan. romantiken verkar ha varit spännande så det får nog gå.
we all should just hug trees and each other.
teaterklassen slog till igen under kulturnatten i lördagskväll. på nissascenen inne i stadsbiblioteket tillsammans med de andra estetprogrammen bjöds det på små korta improscener och musiknummer om vår kära moderjord. själv spelade jag luna moonbeam-typen, du vet den där flummiga müsliknaprande hippechicken som sjunger kum-bayah tillsammans med sitt gogreen-gäng, gör fredstecknet mot publiken och babblar på om nedspolade guldfiskar och drunknande isbjörnar på engelska. resten av kvällen spenderades genom medeltidsdans vid öppen eld, sjukt många telefonsamtalsmissförstånd, konsertgung till marble hills snygga spelning, facehunting med token (läsläsläs gott folk där finns alla nya outfibilder!), nattmat i form av äcklig currysörja från pastavagnen, en varm hand i min och stros runt halmstads hörn tillsammans med människor jag tycker om. att en nästan bortglömd gammal första kärlek håller om en i natten och tröstar utan att man sagt nåt när man står i gatan och vill helst bara försvinna en stund på grund av något man själv aldrig kommer förstå är lika deprimerande som det är fint. till slut redde allt ut sig och jag somnade gott och relativt bekvämt liggandes skafötter med torunn i hennes gamla soffa. den nya ska jag få se alldeles jättesnart eftersom hon fick ju nycklarna till nya lägenheten idag. tror jag iallafall.
sen på morronen vaknade jag av mig själv alldeles genomvarm och yr på pricken en kvart innan bussen åkte och tur var väl det. när jag kom hem åt jag frukost körde bil och sprang en runda med pappa. nu tänker jag på allt jag måste göra i veckan i takt med att ångesten kommer krypande och att jag önskar att det fortfarande var lördag men faktiskt ändå inte och mest är jag glad över att det finns så många omkring mig som vill mig så väl och jag kan inte göra annat än älska dom för det och för att de är bäst ungefär. men vad jag inte förstår är varför jag ska vara så himla trevlig jämt. något automatiskt djupt rotat beteende hos mig som nästan alltid tar över när saker och ting blir jobbiga. jag kan vara oförklarligt sårad eller förbannad som sjutton men det ser ingen. inte då. det enda som kommer fram är ett svagt leende och visat genuint intresse. som om det fanns något alternativ. hålla masken. bära den tills det brister. för ibland funkar det bara inte. det enda jag kommer fram till mitt i allt grubbel är att jag tror jag behöver någon som behöver mig. kanske.
soft.
i fredags: guitarhero. tatueringar. förståndshandikappade kattungar man bara ville ta med sig hem som studsade runt som kaniner och tyckte om kryddig pizzasås. vin. mentholcigaretter. totalnostalgi över ett flertal nittiotals-klipp på youtube. bra musik så det smällde om det och regn regn varmt septemberregn.
underbart.
and i'm singing oh oh on a friday night.
idag fick jag ett lejonrufs till popfrissa. pandatjej med blommig klämma och allt. det tyckte token iallafall. och jag som funderade ordentligt på att klippa mig en fin liten lugg nu till hösten. jag har nog aldrig vart såhär trött i mitt liv, tror jag. har verkligen inte fått en ordentlig blund sen skolan började. så för ovanligheternas skull bäddade jag ner mig direkt när jag kom hem och somnade till vapnets lugnande melodier. vilket var runt fem-tiden ungefär. jag förstår inte hur jag kunde. jag som är nattdjuret själv. känner mig lite stolt faktiskt. men äsch kul ska man ju ha också. så snart bär det iväg till min vän jocke där det ska drickas vin och diskuteras högst viktiga och intressanta saker med några stycken högst fina människor.
och tygskorna gillade mig lite bättre idag! så skönt att jag slipper köpa nya. det gäller bara att vara laddad med världens bästa bamseplåster.
pussel&kräm nu va.
tisha, urban outfitters
kofta, delias
shorts, lilu by pacsun
tights, h&m
skor, keds
hårklämma, torunns köpt på h&m!
alla mina vänner har gett upp sömn.
något har hänt tror jag. jo. det verkar så. kanske är det för att jag sakta börjat komma till insikt om att jag numera går i trean på sturegymnasiet. att det känns betydligt lättare att improvisera under teatertimmarna igen. att det finns sjukt mycket mer plats inom en för andra än vad man tror. att verkligheten inte är densamma för någon och att om sisådär sju veckor plus lite till fyller jag 18 bast. no more sweet sixteen, no more dancing queen. eller, det kan man ju vara men inte riktigt samma sak. så istället blir det hej nästan-vuxen och obegränsat kalasliv.
sjutton är ett så fint år att vara tycker jag. lite mittemellan på nåt sätt. och mellanmjölk är gött som fasen. jag kanske är så överinspirerad nu av mina underbara nutida konstlektioner jag läser varje torsdag men ändå! det finns en sådan jätteskala med filmer som romantiserar just den åldern. och tänk på all musik, alla låttexter som handlar om perioden i ens yngre liv där allt börjar falla på plats, bit för bit. iallafall allt det klyschiga. de jobbigt bästa och de lite svårlätta sakerna innan riktiga bekymmer dyker upp. för det gör dom ju så småningom. man fattar en hel del mer nu än vad man gjorde när man var fjorton och allt sånt där och väl är väl det. samtidigt som man slipper det där extra ansvaret, men har på något sätt lyckats få ihop en lite mer samlad bild av hur man är och den personen man vill vara och behöver inte ens söka efter det, utan hamnar helt av sig själv i en slags omedelbar ro just av den vetskapen. det är bekvämt helt enkelt. jag tänker också på juniors och seniors. då man förbereder sig, planerar, drömmer hela tiden. tiden precis innan livet börjar och tar fart på riktigt. sen att man har det där stora året att längta efter och försöka ha så kul man kan under tiden. och visst längtar jag, det är klart jag gör. men liksom. jag tycker om att vara tonåring och samtidigt som jag allt som oftast tänker lite paradoxalt att jag vill bli stor nu på en gång önskar jag ibland att det kunde bara stanna som det är. fastän jag vet att det är först efter man fyllt systembolag som man räknas som öhh typ en riktig "vuxen" människa. ett så fruktansvärt relativt begrepp det där.
varför jag då alltid ska ha lite ångest för lite av allting är ju bara så typiskt.
skrapa knä.
molande blodig huvudvärk som följd av tandreglering som resulterat i avokado- och glassfross. brus i öronen. nerbiten pekfingernagel. de vanliga skavsåren i present från de vanliga tygskorna. för många tankar att hålla reda på. för många känslor att orka känna. och under teatertimman: en mycket behövd ryggknådning efter att ha sovit ganska förfärligt inatt.
men att ha ont kan faktiskt vara rätt fint ändå.
dom säger dom bästa är tagna men dom ljuger för vi finns ju kvar.
sent och grynigt med photobooth. en endaste lektion idag och trots lite ont i hals och huve är jag jäfvligt lättad över något jag aldrig trodde skulle få ett slut. mina axlar mår inte bra av att ha jordens tyngd över sig och kvällen har varit himla bra. som jag kan pusta ut nu.
så till andra saker. jag tror jag är den enda i sverige som varken längtar efter eller har accepterat att hösten är på väg. den tjugiandre september är den riktiga nutrillarlövenavallaträdenstickochköpenkoftakomochplockaäpplenmedmig-dagen, dammit! jag vill ha tillbaka sommaren och mina fräknar och min bruna hud. hela två niveaburkar har tömts sen jag kom tillbaka från new york och det hjälper tydligen inte för mest fläckig är jag på magen. men jag gillar nya polarno.pyret tröjan jag fyndade på myrorna för inte så längesedan. och det faktum att jag råkade hitta gamla fredssymbolhalsbandet jag köpte tillsammans med olivia gotlandsommaren 1998.
man får alltså oväntade belöningar av att städa garderoben lite då och då.
townies.
det är otroligt vad jag är bra på att hålla den här bloggen bilduppdaterad. men titta vad jag hittar när jag väl får tummen ur! bara häromdan gick emojoel torunn och undertecknad på stan och hade det så trevligt så.
jag var glad i min nya jacka.
titta bara på vilka snygga posers jag får umgås med. hjärta på dom.
väldigt fint paketerat och knäppt godis från asian food. jag kände mig liksom tvungen att testa..
.. för kaniner är ju typ de sötaste djuren som finns. om man inte räknar med elefanter hundvalpar och valar. och krokodiler såklart! (förlåt klas.)
den där gula saken visade sig vara en gigantisk gammal dolce&gabbana parfymflaska.
det ni.
tekoppar och änglar och gungstolar är fina ting.
så vi tittade i secondhandaffärer och på lite antika mysiga saker, köpte nya skolkalendrar, mylittleponysuddigum, brevpapper och annat högst nödvändigt, åt nypon och gratisgodis från h&m och provade kjolar på myrorna. joel fick agera smakrådskonsult. sen började det regna som tusan, alltså jag hade lika gärna kunnat ta fram schampo-balsam för att tvätta håret för så tjocka var verkligen vattendropparna så jag sprang hela vägen till stationen alldeles drypande med mina nyinförskaffade genomskinliga jellyskor i behåll och en knastrig ipod som nästan är - bokstavligt talat- sönderlyssnad nu. imorron mellan teaterrepen tänkte jag och torunn kika på nya saker som kommit in på amnesty, leta efter hörlurar och prova soffor och sådär. klad hest!
ett fett ps: bloggen spelar spratt just nu och jag vet inte vad som tagit åt den och varför den inte gör som jag säger och istället ändrar helt randomly på textstorleken. uääh.
för långsamt för snabbt men aldrig i takt.
en ganska soft start på måndagen har det varit för mig med filosofi och konst som de enda två lektionerna. det förstnämnda var jag smått bekymrad över i början eftersom sånt kan göra mig tokig ibland men som det är nu trivs jag faktiskt väldigt bra och det är fint att prata om sånt man jämt går och grubblar över men nästan aldrig orkar ta upp i antagande att responsen blir mindre önskvärd eller nåt. trevligt var det iallafall. och jag kom på mig själv att, trots att jag går en estetisk linje har jag lyckats skapa mig själv ett riktigt samhällprogramschema utöver det kreativa, med tanke på psykologin jag lästa förra året, naturkunskap b som är lagt varje fredag och svenska c som väntar mig i vår. engelskan tentar jag one way or another. fömodligen genom toefl-testet. gott om tid tills dess.
hursomhelst var det fantastiskt men blåsigt väder idag när jag och antoni var ute i den sista sommarvärmen för i år då vi fått i bilduppgift att leta reda på och rita av halmstads gömda portar och ingångar. efter två ganska halvdana utställningar som var tänkta som inspiration tröttnade vi och satte oss i gröngräset vid norre katts park och skissade av urgamla tjocka träd med kryphål som man kunde klämma sig in i. man borde nästan göra sånt oftare, vara ute när man målar och så. och jag som nästan bara håller till i mitt rum när jag vill teckna.
slutresultaten blir nog klara nästa vecka och då ska vi även skulpturera och dreja lite grann. exciting.
tokistösen ska fixa lite här i bloggen med designen i fortsättningen. ärligt talat har jag ingen som helst aning av hur jag vill att det ska se ut förutom att det ska vara rent, några smådetaljer härochvar och förhoppningsvis lite jag över det hela. höm. för er som undrar har jag och min nya bebis (läs: kamera) fullt upp med att befinna oss i lära-känna-varann-stadiet och jag ska verkligen försöka börja ordentligt i helgen om jag hinner. nu när jag tänker efter kommer nog detta passa alldeles utmärkt eftersom det var tänkt att min väldigt fotointresserade vän samuel som jag inte sett på år och dar skulle komma på besök till staden av halm då. han har ju lovat lära mig en massa bra kameravett och kanske tar vi en fika också.
gud. nu krånglar örat som sjutton igen, vilket det gjort i över en vecka nu och jag kan inte hitta en annan lösning än att skaffa mig ett par riktiga hörlurar och slänga de där skitsnäckorna som brusar och förstör. skitipod. skitskrobbling. skititunes forrtfarande. skit på mycket men inte allt. långt ifrån. och det om nåt känns himla skönt att äntligen kunna inse.
godnatti.
